Mandag o ny vecka
Det har varit helg igen, min andra helg i tyskland, och det blev lite fixande men ocksa myket ledig tid, massor av dansande och mycket skratt. Igar var jag pa en utomhus-endags-festival med elektromusik och dansade fran 16-21. det var superhärligt och väldigt ovant att dansa mitt pa dagen ute i ljuset, inte i skymning av mörkret inne pa en bar. Jag tyckte mycket om det.
Nu är det full fart igen. Har sökt elva rum idag, ska kolla pa tva imorgon. Funderar över olika jobbalternativ, om jag gör sa hur mycket pengar far jag da, vad ska jag föresla till den och den etc. Veckan är ganska oklar. Imorgon ska jag testjobba hos en barnvaktsfamilj, kanske blir det lite jobb där under veckan om jag har tur. Pa torsdag är det Unga i Berlin, "som vanligt". Jag hoppas kunna umgas mycket med Sarah nu när jag bor här, hon är supermysig. Och ska tvätta (skönt!) och laga mat pa en spis för första gangen sedan jag kom ner hit. Troligen tillkommer det spännande äventyr under veckan sedan, far man hoppas.
Alles gut! Auf Wiederhören
Flytt
Idag flyttar jag ut från hostlet. Har inte fått ett rum att hyra ännu, men en vän sa att jag fick bo en vecka med henne. Det känns väldigt häftigt, med tanke på att det är en vän som jag kände för tre år sedan egentligen och nu bara sett en gång sedan dess. Väldigt vänligt av henne. Skönt också att inte bo på hostel ett litet tag, även om det är trevligt på sitt vis också.
Idag ska jag försöka ta mig ut och gå lite också. Jag sitter fast mycket framför datorn, för här kan man söka jobb och lägenheter, och när jag kommer ut är det ofta på kvällstid/tidig natt. Vilket i och för sig är en himla trevlig tidpunkt på dygnet, framförallt i Belrin. Men idag är det varmt och strålande sol så jag ska spendera två timmar utomhus och promenera lite tänkte jag. Kanske se något man ska se? Eller massa saker som ingen tänkt ut att man ska se?
Mina två roligaste Berlin-historier förblir oberättade ett litet tag till...
Nu har det gått en vecka och en dag sedan jag kom ner till Berlin, lika mycket tid som jag hade spenerat här sammanlagt under mitt liv före min flytt hit. Det har varit en häftig vecka. Så mycket har hänt!
Humöret har för det mesta varit på topp, har känt mig förvånansvärt lugn och glad. Nu idag var väl första dippdagen litegrann, men den hade fortfarande lyckade glimtar, och kvällen spenderades på Unga svenskar i Berlin vilket var fantastiskt roligt. Fick klaga, dra gamla historier, slippa tänka på tre språk samtidigt och skratta massor. Imorgon blir det helg och det betyder (utöver fortsatt jobbsökande o småsaker som hör till det) att det kommer hända mycket roligt också.
Denna vecka har gått otroligt snabbt, men det känns som om jag varit här en evighet. Klyschigt jag vet! Men sant… Varit och kollat på tre lägenhetsrum, och varit på två arbetsintervjuer, och åkt tunnelbana till diverse områden, och promenerat som en galning, och mött så otroligt mycket nytt folk.
De två roligaste historierna är dock bäst berättade live, men jag kan säga A utan att säga B, så får du som är intresserad fråga mig när vi pratar nästa gång (för de berättas bättre än de skriver). Det ena är att jag mött en räv i Berlin, och det andra att jag lyckades bli instängd i en innergård. Det var det galnaste denna vecka…
Fantastiskt att vara här, även en dag som denna när en hel del inte gick som det skulle. Sov gott kära vänner runt om i världen.
-
Älskar all gatukonst som finns i Berlin. Överallt verkligen!
Så himla söta.
Eldkastaren och fyra av hans åtta hjälpredor, plus mindre än en tredjedel av publiken. Det bor många
människor i Berlin.
Cilla och Andrea.
Artischocken
Hallo!
Igår var jag på utomhus-kareoke i Maur Park med Andrea och Cilla. Själva kareoken var så där, men det var en man som gjorde en liten eldshow innan som var superkul och de hade fantastiskt goda vegetariska rullar som vi åt. Sedan åkte jag inte med dem till en second hand-butik för att jag tänkte åka till hostlet och söka jobb. Det visade sig dock att internet var dött på hostlet, ingen rolig överraskning. Jag fick spendera kvällen med en film, vilket i och för sig är mysigt men inte kändes lika bra.
Idag har jag dock varit uppe med tuppen och sökt massa jobb, så det känns bra. Funderar mycket kring vilka jobb man ska söka och vilka man ska ta och om man kan kombinera olika jobb. Jag trivs redan i Berlin, frågan är hur jag ska skapa en tillvaro som jag kan trivas med i längden. Vad avgör det? Ett bra jobb, en bra bostad, en bra stad, att lära sig ett nytt språk, att möta vänner osv. Fast man behöver ju inte uppfylla alla de där, de kan ju väga upp varandra. Ett mindre bra jobb, som blir bra för att man lär sig tyska? Eller en bra stad med ett nytt språk, fast ett mindre kul arbete och en bostad längre ut? Det är svårt att veta vad man ska satsa på. Jag börjar med det jag kan helt enkelt…
Har också lärt mig lite nya saker. Kronärtskocka heter Artischocken på tyska (åt en lyxlunch med risotto). Tydligen får man massa böter om polisen tar en när man går mot rött, något jag inte har tänkt på att polisen kan bry sig om, jag har knappt gått en enda gång när det är grönt sedan jag kom hit. Nu är det slut med det, som arbetssökande har jag inte råd med böter. Det finns en jobbmässa som är dubbelspråkig, tysk-engelsk, som är om två veckor.
En lördag i Berlin
Igår var det "Lange Nacht der Museen" i Berlin. Det betyder att över 95 museum har öppet fram till 02
på natten och man kommer in på allihop med ett och samma inträde. Andrea (en annan svensk i Berlin)
och jag såg detta som ett tillfälle att komma till ställen vi aldrig skulle hamna på annars. Vi var till
exempel på ett museum för blinda (väldigt coolt, det finns galet mycket blindanpassade saker, bland
annat fia med knuff för blinda) och tv- och film-museet (det var dock tysk filmhistoria så det var inte så
mycket vi kände igen. Men vi blev riktigt glada när vi fick syn på "Goodbye Lenin" för den hade vi båda
sett).
På akvariet i Berlins Zoo hittade vi inte bara massor av hajar, fiskar, krabbor, ålar, sköldpaddor, kräftor
och andra vattendjur, utan även lite livemusik och varsin havsblå drink. Vem hade väntat sig det där?
Var det var i drinkarna var väldig oklart. Vi gissar på ljus rom, sprite och någonting blått. Men vi fick ju
varsitt paraply, så vem kan klaga?
Vi avslutade kvällen med att gå allra längst upp i Domkyrkan och gå ett varv på utsidan av kupolen. Jag
som aldrig brukar vara det minsta höjdrädd blev faktiskt riktigt skakig i benen på vägen upp, för det var så ståltrappor som bara satt fast mot varandra och väggen. Det fanns inget golv under förrän fem våningar ner.
Väl där uppe var det dock riktigt vackert och man såg långt ut över staden.
Lite foton
Här bor jag för tillfället.
Gatunamnen är lite mer informellt skrivna än i Sverige...
Härikring har de flesta hus någon slags grafitti-utsmyckning, några större än andra.
Härikring där jag rör mig nu
Det väldigt mysiga lilla caféet på hörnet här i närheten. Jag och kassörskan hade en ganska lång och
förvirrad diskussion på tyska när två mackor som såg exakt likadana ut visade sig vara den ena med
fläsk och den andra utan. Hon var jättetrevlig och vi redde ut det hela.
Det lilla konditoriet/caféet där man kan köpa lunchmackor för 18 kronor, dock inte idag eftersom jag ätit
macka till frukost.
Den gamla fina bron. Med betoning på gammal. Men den håller för spårvagnar och bilar och gående och
cyklister. Hittills har den i alla fall hållt.
what´s new?
Det händer nya saker heeela tiden. Jag har bara varit här en hel dag och en förmiddag, men det känns som en vecka minst. Berlin är en jättecool stad och jag vet redan att jag vill vara kvar här länge om jag får möjligheten, men det bygger ju på att jag får jobb. Var runt i lite olika butiker som hade lappar på fönstren igår men det är många ställen som vill att man ska kunna mycket tyska och jag kan ju inte så mycket tyska än. Å andra sidan släpper det mer och mer hela tiden så den situationen kanske är annorlunda om ett par veckor.
Idag har jag sökt rum i olika lägenheter runt om i staden. Har fått en tid inbokad på måndag kl 17 som verkar hur bra som helst, men vågar inte hoppas för mycket på den för chansen är nog stor att den är uthyrd före dess. Men jag är igång i alla fall!
Igår kväll var jag på svenska kyrkans unga och mötte jättetrevliga personer! Ska gå ut och dricka öl med två tjejer idag och imorgon ska jag på museum-maraton med en tredje. Det är någon stor museumkväll här som gör att muséer/slott/utställningar/liknande (95 st) har öppet hela kvällen fram till kl 02 och man går in på allihop för 18 euro. Det ska bli kul, då får man se lite också.
Att ta sig till svenska kyrkan var ett riktigt äventyr. Mannen som skulle sälja mig biljetter kunde ingen engelska, och jag försökte därför förklara på tyska att jag ville ha flera biljetter på samma gång. Han svarade då " ein hundert, zwei hundert, drei hundert...". Alltså, ett hundra, två hundra, tre hundra... Eller om det var euro han menade så motsvarar det alltså "ett tusen, två tusen, tre tusen kronor"... Märkligt. Men jag kom på orden "hin und zurück och så löste sig även det finfint. Övning ger färdighet, heter det väl...
I övrigt trivs jag väldigt bra med att resa själv. Det är skönt att kunna känna efter när man själv vill äta/vila/söka jobb/ se staden, och har inte känts ensamt hittills. Det verkar ju inte som om de närmsta dagarna kommer bli så ensamma heller precis, tack vare trevliga svenskar.
Nu ska jag återgå till att få något gjort tror jag. Tschüss.
Förmiddagssol
I Berlin skiner solen och det är varmt nog att gå ut utan tjocktröja.
Klockan 10.25 idag, den första förmiddagen, tänkte jag "japp, jag kommer bli rastlös om jag inte får jobb snart". Så dumt! Vissa saker är svåra att ändra, men jag säger inte att de aldrig kan ändras. Jag jobbar på det. Jag har ju inte ens sökt mitt första jobb än, och jag har tänkt att det får ta tid att få jobb, att jag ska försöka att inte superstressa för att få ett jobb utan ge det tid och uppleva Berlin under tiden. Fast det är lättare sagt än gjort. Men, detta var bara en minut av tillbakafall, nu tänker jag återgå till att vara den coola/lugna jag som inte stressar efter ett jobb.
Jag har promenerat runt lite i närmaste området. Hittat en Vietnamesisk restaurang som säljer thai-boxar för 27 svenska kronor. Hittat ett litet sött café/bageri som säljer mozarella&tomat-panini för 18 kronor. Där satte jag mig och åt croissant och drack te till frukost. Så mat kommer lösa sig alldeles fint de närmaste dagarna.
Fått reda på att det är en vegansk/vegetarisk matfestival på lördag. Det verkar vara festivaler/teman hela tiden här. Den ska jag nog kika in på och se om jag hittar något extra gott att äta.
I övrigt funderar jag på var jag ska börja. Söka bostad? Söka jobb på nätet? Promenera runt och upptäcka området? Lämna CV i små butiker där det sitter lappar på fönstren? Det får nog bli lite av allt. Ikväll ska jag till svenska kyrkan och träffa deras ungdomsgrupp. That´s it for now.
Framme i Berlin
Jag klev på planet till Tyskland och satt där fullständigt nöjd med livet. Det kom ingen panik som jag hade väntat mig. Inga vad-har-jag-gett-mig-in-på-känslor. Någon gång kommer de kanske, eller inte.
Jag insåg på förmiddagen idag att jag inte hade någon karta som visade hur jag skulle ta mig från tunnelbanan till hostlet, så jag googlade lite men hade ju ingen skrivare, så fick rita av kartan för hand.
Insåg sedan på planet att jag inte hade kollat upp hur jag skulle komma till den där tunnelbanan från flygplatsen, men det skrämde mig inte. Jag är nog rätt orädd av mig tror jag. Så när vi landade och jag hade fått mitt bagage hittade jag en informationsdisk och sedan en biljettförsäljning och sedan en stämplingsautomat och sedan en plattform.
Så kom jag fram hit. Strax före elva på natten klev jag upp ur Friedrichstrasses tunnelbana. Det var mycket folk ute. Som det ska vara i Berlin. Folk som stod i kö till bion, folk som stod på en uteservering och drack öl och åt pizzaslice, folk som cyklade. Neonljusen glänste i vattnet. Jag hittade fram till den halvlilla halvmörka gatan med "Baxpax downtown hostel". Vilket namn.
Fast hostlet känns riktigt bra! Har ett rum med fem andra tjejer. Har en bar med en trevlig bartender. Har väldigt trevlig personal som jobbar dygnet runt. Ligger centralt. Har nu bäddat min säng så tyst jag bara kan i mörker, eftersom den som sover under mig redan sov. Imorgon ska jag nog kika runt lite härikring. Nu ska jag snart sova, när jag låst in mitt pass och lite sånt. Och sedan vakna i Berlin. Gaaalet. Det känns fint.
Berlin baby
Idag åker jag. En enkelbiljett, själv, till Berlin. Det känns bra, riktigt fint faktiskt.
Kanske får jag jobb och bostad och bor kvar till någon gång i vår. Kanske går det inte så lätt, och jag ger upp efter ett tag på vägen och åker hem eller vidare. Det går inte att veta innan, så det är bara att åka dit och testa.
Kanske blir jag trött, känner mig rotlös och lite ensam. Stundvis i alla fall. Kanske känner jag mig modig, stark, kraftfull, och pirrig. Mestadels förhoppningsvis.
Kanske får jag dricka tysk öl, promenera runt i staden och se gatukonst, njuta av kultur och musik, prata med andra unga som är ute och reser, dela en ny kultur. Kanske något av det i alla fall.
Framtiden är nutiden och den är osäker, men den är här. 16-åriga jag hade nog varit väldigt stolt, och lite nervös, och väldigt nöjd om hon visste. Att jag faktiskt gör det där som hon drömde om och kämpade för.
Jag har fått en del fina visdomsord, och några bra tips, och många fina stöttningsord. Jag tänker på dem lite då och då. Den som just nu hamnar på bloggen är från ett sådant där cheesy tv-program, men det är ganska bra just idag. "I never got where I thought I wanted to go, but I got a great story."
Ironi
Jag skulle göra det. Jag skulle bestämma. Och det kändes jättebra och samtidigt lite jobbigt och jag fick gåshud och jag rös och jag undrade vad i helvete jag gett mig in på och jag skrattade inombords och log även utombords.
Sedan dyker texten ”Behöver du mer tid?” upp på datorn. Haha, så ironiskt. Behöver du fundera mer? Behöver du chans att smälta? Behöver du ångra dig?
Jag scrollade vidare och boka biljetten. Nu är det gjort och det känns heeelt galet.
Så det så.
Svensk handel skulle ligga så mycket sämre till om inte halva befolkningen hade mens en gång i månaden. En tjej går till Ica och köper tamponger och daim. En annan köper trosskydd och wienerbröd. Handeln borde vara tacksam.
Förresten borde butikerna, som tack till oss för detta, sänka de höga priserna på tamponger/binder/trosskydd. De tjänar ju ändå pengar på oss när vi har mens.
Fast nu skulle detta inte vara ett bittert inlägg. Jag sitter ju här med godsaker, jag borde vara nöjd. Haha.
Puss o g´natt
Har haft en alldeles jättemysig kväll. Pratat och skrattat och suckat ihop med två tjejkompisar, om man får kalla dem det. Vi tre delade på en spenat och ost-paj och därefter på en lika stor kladdkaka, livsnjutare kallar vi oss då. Drack två flaskor vitt vin som smakade finfint. Funderade över livet. Så spenderar man en mycket bra kväll enligt mig. Nu är det strax dags att krypa till kojs, om man kan somna i ovädret återstår att se.
Vädret igen
Okej nu åskar det jättemycket, men det kan väl också vara ganska mysigt, eller?
Someone not me
Jag vet inte vem, men någon vänlig själ har nu även kommenterat ett inlägg från maj (finns d någon som läser så gamla blogginlägg från mig?) och hjälpt mig att hitta en fin låt som jag letat efter. Tack för det anonyma vän.
Du känner kanske dig själv
Det regnar utanför caféfönstret, men det är ganska fint. Det började regna när jag var på väg hit, utan jacka eller paraply, men det gjorde inget. Det kändes ganska skönt faktiskt, känner du igen den känslan?
Å ena sidan känner jag mig så otroligt förvirrad. Vad är det jag ska göra i livet? Vart är jag på väg när jag reser? Vad (coh vem) väntar på mig när jag kommer hem igen? Vad vill jag satsa på? Det är mycket som är lämnat öppet, många oskrivna blad.
Samtidigt känner jag mig ganska säker och lugn. Jag har lärt mig mycket om vem jag är. Jag har börjat hitta sätt att leta efter saker. Jag börjar förstå vilken typ av vägar jag ska hålla utkik efter, och det känns inte längre jobbigt att jag inte planerar att ta autobahn.
Ibland när de försöker trösta mig så händer precis motsatsen. De säger "du kanske kommer på att du är som oss, sen, när du blir lite äldre" och jag inser att nej, det gör jag nog inte. De säger "du hittar nog rätt snart", och jag tänker att nej, inte rätt som ni hoppas att jag ska. Då ringer jag min vän och säger "de känner inte mig" och han svarar "nej, men du känner dig själv. De vill väl, fast de inte riktigt förstår", och sedan känns det inte så särskilt jobbigt det heller.
Någonstans där började det regna också, fast jag inte hade något skydd, men det kändes ganska bra. Det passade liksom på något vis.
Norrut
Har fått lära mig hur man viker ett lakan så att det ser inbjudande ut (för sig själv, visst visst). Och att om man har en mjuk morgonrock så får man fler kramar, kanske ska skaffa mig en sådan. Legat och sola, men hörde åskan fast det var blå himmel, och sedan kom regnet. Skum plats den här. Pratar drömmar och rädslor, nutid och framtid, dricker cola och cider. Hänger, som de coola ungarna säger. Det känns fint att vara här. Det är sommar och jag är tillbaka igen.
Stockholmstankar
Har haft en riktigt bra Stockholms-dag. Solat, men blev lite rastlös. Promenerat till en väldigt fin utsiktsplats i närheten där man ser ut över öppet hav nästan. Tvättat och hängt tvätten i solen, kändes somrigt. Lagat mat två gånger om. Skrivit en låt. Det var länge sedan nu, jag kan ju liksom inte utan piano, men nu har jag ett piano igen (över sommaren bara) och då blev det en färdig låt. Känner mig väldigt nöjd med den. Sedan kom kvällen och kvällssolen och värmen höll sig kvar. Då åkte jag in till stan och gick på Fotografiska. Såg en asbra utställning med Helmut Newton. Fast man får inte vara rädd för nakenfoton, då kan man inte gå på den utställningen, till er som inte är det rekommenderar jag den varmt. Sedan gick solen ner över staden, den var stor och gul och vacker. Det var många människor som log mot mig, jag tror det var för att jag hade min rosa byxor på mig då brukar folk uppmärksamma en. De är inte så diskreta. Jag orkade inte le tillbaka så mycket, men jag tog emot deras positiva energi och jag tackar för den. Det har varit en himla fin dag här i min fina stad. Så konstigt att jag snart inte är Stockholmsbo längre. Fast det kommer bli spännande äventyr här efter också.
