Lite foton

 
Här bor jag för tillfället.
 
 
Gatunamnen är lite mer informellt skrivna än i Sverige...
 
 
Härikring har de flesta hus någon slags grafitti-utsmyckning, några större än andra.
 

Härikring där jag rör mig nu

 
Det väldigt mysiga lilla caféet på hörnet här i närheten. Jag och kassörskan hade en ganska lång och
förvirrad diskussion på tyska när två mackor som såg exakt likadana ut visade sig vara den ena med
fläsk och den andra utan. Hon var jättetrevlig och vi redde ut det hela.
 
 
Det lilla konditoriet/caféet där man kan köpa lunchmackor för 18 kronor, dock inte idag eftersom jag ätit
macka till frukost.
 
 
Den gamla fina bron. Med betoning på gammal. Men den håller för spårvagnar och bilar och gående och
cyklister. Hittills har den i alla fall hållt.
 
 

what´s new?

Det händer nya saker heeela tiden. Jag har bara varit här en hel dag och en förmiddag, men det känns som en vecka minst. Berlin är en jättecool stad och jag vet redan att jag vill vara kvar här länge om jag får möjligheten, men det bygger ju på att jag får jobb. Var runt i lite olika butiker som hade lappar på fönstren igår men det är många ställen som vill att man ska kunna mycket tyska och jag kan ju inte så mycket tyska än. Å andra sidan släpper det mer och mer hela tiden så den situationen kanske är annorlunda om ett par veckor.
 
Idag har jag sökt rum i olika lägenheter runt om i staden. Har fått en tid inbokad på måndag kl 17 som verkar hur bra som helst, men vågar inte hoppas för mycket på den för chansen är nog stor att den är uthyrd före dess. Men jag är igång i alla fall!
 
Igår kväll var jag på svenska kyrkans unga och mötte jättetrevliga personer! Ska gå ut och dricka öl med två tjejer idag och imorgon ska jag på museum-maraton med en tredje. Det är någon stor museumkväll här som gör att muséer/slott/utställningar/liknande (95 st) har öppet hela kvällen fram till kl 02 och man går in på allihop för 18 euro. Det ska bli kul, då får man se lite också.
 
Att ta sig till svenska kyrkan var ett riktigt äventyr. Mannen som skulle sälja mig biljetter kunde ingen engelska, och jag försökte därför förklara på tyska att jag ville ha flera biljetter på samma gång. Han svarade då " ein hundert, zwei hundert, drei hundert...". Alltså, ett hundra, två hundra, tre hundra... Eller om det var euro han menade så motsvarar det alltså "ett tusen, två tusen, tre tusen kronor"... Märkligt. Men jag kom på orden "hin und zurück och så löste sig även det finfint. Övning ger färdighet, heter det väl...
 
I övrigt trivs jag väldigt bra med att resa själv. Det är skönt att kunna känna efter när man själv vill äta/vila/söka jobb/ se staden, och har inte känts ensamt hittills. Det verkar ju inte som om de närmsta dagarna kommer bli så ensamma heller precis, tack vare trevliga svenskar.
 
Nu ska jag återgå till att få något gjort tror jag. Tschüss. 

Förmiddagssol

I Berlin skiner solen och det är varmt nog att gå ut utan tjocktröja.

 

Klockan 10.25 idag, den första förmiddagen, tänkte jag "japp, jag kommer bli rastlös om jag inte får jobb snart". Så dumt! Vissa saker är svåra att ändra, men jag säger inte att de aldrig kan ändras. Jag jobbar på det. Jag har ju inte ens sökt mitt första jobb än, och jag har tänkt att det får ta tid att få jobb, att jag ska försöka att inte superstressa för att få ett jobb utan ge det tid och uppleva Berlin under tiden. Fast det är lättare sagt än gjort. Men, detta var bara en minut av tillbakafall, nu tänker jag återgå till att vara den coola/lugna jag som inte stressar efter ett jobb.

 

Jag har promenerat runt lite i närmaste området. Hittat en Vietnamesisk restaurang som säljer thai-boxar för 27 svenska kronor. Hittat ett litet sött café/bageri som säljer mozarella&tomat-panini för 18 kronor. Där satte jag mig och åt croissant och drack te till frukost. Så mat kommer lösa sig alldeles fint de närmaste dagarna.

 

Fått reda på att det är en vegansk/vegetarisk matfestival på lördag. Det verkar vara festivaler/teman hela tiden här. Den ska jag nog kika in på och se om jag hittar något extra gott att äta.

 

I övrigt funderar jag på var jag ska börja. Söka bostad? Söka jobb på nätet? Promenera runt och upptäcka området? Lämna CV i små butiker där det sitter lappar på fönstren? Det får nog bli lite av allt. Ikväll ska jag till svenska kyrkan och träffa deras ungdomsgrupp. That´s it for now.


Framme i Berlin

Jag klev på planet till Tyskland och satt där fullständigt nöjd med livet. Det kom ingen panik som jag hade väntat mig. Inga vad-har-jag-gett-mig-in-på-känslor. Någon gång kommer de kanske, eller inte.
 
Jag insåg på förmiddagen idag att jag inte hade någon karta som visade hur jag skulle ta mig från tunnelbanan till hostlet, så jag googlade lite men hade ju ingen skrivare, så fick rita av kartan för hand.
 
Insåg sedan på planet att jag inte hade kollat upp hur jag skulle komma till den där tunnelbanan från flygplatsen, men det skrämde mig inte. Jag är nog rätt orädd av mig tror jag. Så när vi landade och jag hade fått mitt bagage hittade jag en informationsdisk och sedan en biljettförsäljning och sedan en stämplingsautomat och sedan en plattform.
 
Så kom jag fram hit. Strax före elva på natten klev jag upp ur Friedrichstrasses tunnelbana. Det var mycket folk ute. Som det ska vara i Berlin. Folk som stod i kö till bion, folk som stod på en uteservering och drack öl och åt pizzaslice, folk som cyklade. Neonljusen glänste i vattnet. Jag hittade fram till den halvlilla halvmörka gatan med "Baxpax downtown hostel". Vilket namn.
 
Fast hostlet känns riktigt bra! Har ett rum med fem andra tjejer. Har en bar med en trevlig bartender. Har väldigt trevlig personal som jobbar dygnet runt. Ligger centralt. Har nu bäddat min säng så tyst jag bara kan i mörker, eftersom den som sover under mig redan sov. Imorgon ska jag nog kika runt lite härikring. Nu ska jag snart sova, när jag låst in mitt pass och lite sånt. Och sedan vakna i Berlin. Gaaalet. Det känns fint.

Berlin baby

Idag åker jag. En enkelbiljett, själv, till Berlin. Det känns bra, riktigt fint faktiskt.
 
Kanske får jag jobb och bostad och bor kvar till någon gång i vår. Kanske går det inte så lätt, och jag ger upp efter ett tag på vägen och åker hem eller vidare. Det går inte att veta innan, så det är bara att åka dit och testa.
 
Kanske blir jag trött, känner mig rotlös och lite ensam. Stundvis i alla fall. Kanske känner jag mig modig, stark, kraftfull, och pirrig. Mestadels förhoppningsvis.
 
Kanske får jag dricka tysk öl, promenera runt i staden och se gatukonst, njuta av kultur och musik, prata med andra unga som är ute och reser, dela en ny kultur. Kanske något av det i alla fall.
 
Framtiden är nutiden och den är osäker, men den är här. 16-åriga jag hade nog varit väldigt stolt, och lite nervös, och väldigt nöjd om hon visste. Att jag faktiskt gör det där som hon drömde om och kämpade för.
 
Jag har fått en del fina visdomsord, och några bra tips, och många fina stöttningsord. Jag tänker på dem lite då och då. Den som just nu hamnar på bloggen är från ett sådant där cheesy tv-program, men det är ganska bra just idag. "I never got where I thought I wanted to go, but I got a great story."

Ironi

Jag skulle göra det. Jag skulle bestämma. Och det kändes jättebra och samtidigt lite jobbigt och jag fick gåshud och jag rös och jag undrade vad i helvete jag gett mig in på och jag skrattade inombords och log även utombords.
 
Sedan dyker texten ”Behöver du mer tid?” upp på datorn. Haha, så ironiskt. Behöver du fundera mer? Behöver du chans att smälta? Behöver du ångra dig?
 
Jag scrollade vidare och boka biljetten. Nu är det gjort och det känns heeelt galet.

Så det så.

Svensk handel skulle ligga så mycket sämre till om inte halva befolkningen hade mens en gång i månaden. En tjej går till Ica och köper tamponger och daim. En annan köper trosskydd och wienerbröd. Handeln borde vara tacksam.
 
Förresten borde butikerna, som tack till oss för detta, sänka de höga priserna på tamponger/binder/trosskydd. De tjänar ju ändå pengar på oss när vi har mens.
 
Fast nu skulle detta inte vara ett bittert inlägg. Jag sitter ju här med godsaker, jag borde vara nöjd. Haha.

RSS 2.0