Själv med mina tankar
Jag har varit själv med mina tankar
tillräckligt länge för att drivas till vansinne
jag skulle säga att jag blivit galen
om jag inte trodde att jag alltid varit det
man börjar rannsaka sig själv
studerar hela sitt liv som om
allt redan var förbi och
som om man gjorde allting fel
det hjälper inte, jag vet
jag borde sluta tänka
men jag har alltid tänkt för mycket
och aldrig lyckats koppla bort det
nu skrivs listorna långa inuti mig
med allt jag gjort fel
allt jag sagt och inte sagt
alla sätt som jag inte räckt till på
och jag önskar att någon kunde komma
som kunde kväva min röst
som kunde sitta bredvid
och skaka på huvudet
någon som kunde säga ”löjligheter”
och avfärda allt det som verkar sant
men jag är dömd till dagar av ensamhet
och den domen var den värsta
jag gör mitt bästa för att härda ut
för att inte ätas upp och inte förgås
för att mäkta med och hålla ihop
trots att timmarna inte går.
