Dansar fram

Som jag tidigare skrivit på bloggen så har jag deltagit i en lyriktävling på min skola, idag var det prisutdelning och det visade sig att jag vann första pris! otroligt roligt att de ordnar ett sådant här tillfälle, det var riktigt bra dikter i övrigt och kul att gillade det jag skrivit. Stort tack!

Så här löd dikten:

Friden

Min lillasyster frågar mig om det blir bättre sen, lättare, roligare att leva? Ifall det går över efter högstadiet. Får man då nya vänner och mindre plugg och vet mer vad man vill och vem man är? Orkar man lägga sig då, utan att vara rädd att i drömmarna återuppleva dagen?

Vad ska jag svara min älskade vän? Vad ska jag kunna säga för att lugna min syster?

”Oroa dig inte, min käraste vän, det är klart att det blir bättre sen! Du ska se att du får snällare vänner, att du kommer vakna på morgonen glad att gå upp och att du kommer veta vart du vill i livet.”

Jag vet inte själv vad jag vill. Vart ska jag gå i livet? Så jag drar en lögn för att lugna henne, hoppas att det ordnar sig och framförallt: hoppas att framtiden för med sig friden.