Dansar fram

pulsen slår fort och jag går i takt,

så många dagar i de öde salarna,

i de tomma rummen där tiden bara passerar utan att någon egentligen vet vad som hände,

platsen där ingen ser.

Sen dagar i den vackraste av världar,

där orden är beskrivningar av handling och där handlingen sker efter orden.

Platsen där det du aldrig trodde skulle hända händer

och där misstag erkänns och förlåtes.

Jag lever i en värld som egentligen är två,

två parallela platser som är så olika varandra,

att det är svårt att förstå att jag på något sätt hör hemma i båda två.

Bob Dylan sjunger: "What good am I, if I´m like all the rest?"