Dansar fram

Nu är tidig morgontimma
och stan är redan påväg upp.
Ute vandrar solen
och där under alla barn.

Någon ser en extra lång pinne,
en annan hör en fågelsång.
Barnen hittar småsaker att glädjas över
även i morgonens tidiga timme.

Vi vuxna är mer trötta
vi vandrar runt med sömniga ögon.
"Vad vackert", nickar vi
blinda för blommornas skönhet.

Så tar vi barnen i handen
och leder dem dit vi ska.
Om några timmar vaknar staden,
men först är alltid du, mitt barn!