Dansar fram

Mitt liv just nu är väldigt bra. Jag känner lite extra levnadsglädje och sådant gör livet så mycket lättare, det är som en god cirkel.

Jag blev dock trött på min skola idag då jag, liksom alla andra elever, fick lämna våra lektioner för att gå till ett krismöte i matsalen. Vår tillförordnade rektor vill fixa lite fint för oss så att pluggande ska vara lättare att orka med. För att lyckas med det ska hon inreda ett litet mysrum i korridoren i vad som brukade vara ett rum för skåp. Ni har ju hört om vilstolarna som kördes dit och som jag blev jätteglad över, de blev sönderslagna. När de hade tagit bort de sista hela stolarna från rummet för att vi slog sönder resten, så lät de borden stå kvar. Borden blev också sönderslagna. Med bordskivorna slog man hack i väggen. Då tog de bort även borden så att det blev ett helt kalt, tomt, vitt rum, lite som på ett sjukhus. Då var det elever som med händerna och fötterna slog ett hål igenom väggen och igenom nästa vägg in till toaletten. Så stort att man kan gå den vägen till toaletten om man vill. Som det mesta annat mysigt som är på gång på min skola vet vi inte om vi över huvudtaget kan få ett mysrum, eftersom vi slår sönder allt som finns i skolan. Detta gör mig mycket arg. Förstörelse = jag är riktigt trött på det. Sluta!

När jag hade varit trött på det i ungefär fem minuter, informationsmötet, och svurit lite så bestämde jag mig för "skit samma, jag orkar inte vara ledsen över det längre". Jag hade ju en bra dag innan dess och förvånansvärt nog lyckades jag hitta tillbaka till lyckan som jag nyss känt och lämna detta tråkiga ämne efter så lite som fem minuter... hurra för att orka och vilja vara glad!

I övrigt, förut förstörelse, så är mitt liv som sagt mycket bra. Jag insåg idag hur sugen jag var på godis och gick till affären för att köpa en rejäl påse. Det rekommenderar jag alla att göra. Man blir så glad av att vara glad och dessutom ha en godisbit i munnen!

Och ni alla mina kära vänner som jag pratat med om det här förut, ni som är så himla smarta i andra fall, men som inte riktigt förstår det här med vikt, snälla hör mina ord till er: jag kommer inte att springa efter att jag har ätit upp mitt godis. Jag vet inte om jag förvirrar er eftersom jag är lite annorlunda än de ni brukar prata med om sådant här, men man behöver inte springa för att bli smal  efter en påse godis, inte ens en riktigt stor. Och man behöver inte prata om att springa heller. Man blir inte tjock av en påse godis! Och om ni tycker att man blir det, då skulle jag säga att det ni kallar att vara tjock bara är nyttigt. Så förlåt om jag är bråkig och konstig som inte är livrädd för att äta godis utan att idrotta, men sådan är inte jag. Jag ber för att ni snart ska inse att ni inte heller behöver bli smalare. Era kroppar och ni kommer varken att bli vackrare eller må bättre av att gå ner i vikt mer nu, jag vet för jag känner er.

Och låt ingen annan säga något annat.

Nu ska jag vila och sedan äta middag och sedan äta godis. Ha det bra ni med! Unna er själva något...