Dansar fram

Jag låg bredvid henne på vardagsrumsgolvet.
Ett av de bästa ögonblicken detta år.
På nyår när jag tänker tillbaka
kommer jag att se denna stund.

Jag vet inte vad vi tänkte
men jag vet precis vad jag kände.
Aldrig tryggare, aldrig gladare.
Aldrig, var än annars.

Hon är som en syster,
vet vad jag menar.
Här föralltid
tills döden skiljer oss åt.

Jag såg upp mot taket,
såg stjärnorna bakom det.
Hela universm var tyst
för jag var mitt i ljuset.

Jag har blivit skadad,
sårad för många år sedan.
Ända sedan dess har jag svårt att tro på det,
att de skulle vilja ha mig.

Jag har blivit lurad,
och därför tvekar jag,
varje gång det blir seriöst vågar jag inte tro,
på att de faktiskt tycker om mig. Mer än alla andra.

Men med henne är jag säker.
Hon skulle aldrig lura,
aldrig bedra.
Hon bara ligger där på vardagsrumsgolvet.

Med mig.