Runt midnatt

Då och då slås jag av frågor som jag skulle vilja ha besvarade. Ofta kommer jag på de strax innan jag ska träffa någon eller på väg till skolan och så kommer jag fram och måste tränga undan de för att göra det jag måste göra. Men min nyfikenhet tränger på, jag vill ju få veta, å jag glömmer sällan de där frågorna utan jag mest sparar de tills jag har mer tid. Och när man sen ligger vaken någon natt framåt midnatt då funderar man på de igen. Vad är det i marken som känner av när en cykel kommer och ser till att cykel-rödljuset blir grönt? De planterade träden vid sergelstorg i Stockholm som står planterade mitt bland asfalt å har affärer under sig - hur överlever de? hur mycket jord finns runt d å hur kan de vara planterade på ett tak? Vad är egentligen crystler building? Hur levde rosa parks? Crystler building blev det jag tog reda på inatt. Det är en kontorsbyggnad med 77 våningar över marken, som liggger i new tork, är byggd 1928-1930 och ett tag var högsta byggnaden i stan. Tur att det finns nyfikenhet.

<3

Jag ger dig min morgon,
jag ger dig min dag.

en fantastisk låt

If the sky above you
Grows dark and full of clouds
And that old north wind begins to blow
Keep your head together
And call my name out loud
Soon you'll hear me knocking at your door


time to defind your dreams

Who am to tell me that my dreams can´t come true!

när man kommer till ro

när man når den där punkten
när man inser att vad som känns gigantiskt
stressande och hemskt
är jättejobbigt och kommer att bli en tuff resa
men inte en omöjlig.

För man har så mycket annat,
man har så många nära och kära,
man har så mycket skratt och minnen i bagaget
och man har en hel framtid framför sig.

visst är det tufft nu, riktigt tufft,
men det är en del av något större.
Det är när man kommer till ro.

Sekunderna man får besked

Oro, skrämmande rädsla, kryper nära omkring min kropp, lindar in mig i tusentals trådar, och det känns som om de kommer få mig att ramla snart. Jag kommer falla djupt. Ovetskapen skaver mot min kropp. Ska jag inte tänka på det. Måste jag inse möjliga risker. Det drar åt hårt och mina ben trycks närmare varandra, det blir allt svårare att gå. Om det här är jag, då är det här att känna riktig rädsla.


april 2011

London calling to the zombies of death
Quit holding out - and draw another breath

Now get this
London calling, yes, I was there, too
An' you know what they said? Well, some of it was true!
London calling at the top of the dial
And after all this, won't you give me a smile?
London Calling

I never felt so much alive, alive, alive...

Dansa

dansa fastän hjärtat blöder
dansa fram

din röst

Jag hör din röst såfort jag stänger av allt annat
jag har dina ord bevarade i mitt hjärta
jag ser dina läppar röra sig när jag blundar
det var någonting du sa
som jag lovade att aldrig glömma

lättnad

saknad ersätts av lättnad
tomhet fylls
och så känns det plötsligt nästan varmt
trots att jag just gått hem i 20 minus.

Längs tidens väg

Det var en gång en ung flicka
med en gammal dröm.
En vilja som ärvts i generation efter generation,
att älska och få bli älskad
för evigt.

RSS 2.0