Tro och tvivel för den som ramlar



Och regnet kan slå emot min ansikte hur mycket som helst
och deras ord kan såra mig
och jag kan ramla där jag försöker ta mig fram i för stora skor
och jag kan tveka på mycket
men aldrig kommer jag att sluta TRO VETA
att kärleken är större. Större än allt ont.

För jag har varit med om den. För jag känner den. För jag lever inuti den.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0