Höstpoesi 3/4

Och jag vände mig inte om,
för jag kunde inte,
inte ens en enda gång till,
se hans konturer.
Då hade jag aldrig kunnat gå därifrån.

2009-09-23 @ 23:17:40 Värt att läsa Permalink

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0