Dansar fram

Det är en gråmulen dag idag, och det är ganska kallt ute. Så jag ska klättra in i en varm, mysig tjocktröja och ett par mjuka tights. Och här kommer en liten hösthistoria för att lysa upp höstmörkret som närmar sig:

Det var en gång en liten flicka
som trodde att livet var oändlighet.
Det hade inte slagit henne än
att hon bara var liten tills hon blev stor,
att det bara var nu tills det var sen
och att det snart blev vår utav hösten.

Hon gick upp på morgonen
och klättrade in i sina stora tröjor
drog på sig de fodrade stövlarna
och traskade ut på stadens gator.
Och mörkret som kom mer var morgon
hade hon inte riktigt märkt.

Så drack flickan en kopp choklad
och satte sig ner för en stund.
Nämen vad märkligt, tänkte hon för sig själv,
det verkar nästan mörkare idag än igår.
Hon ryckte på axlarna och vandrade vidare igen
mot sommaren.